Efterlysning ansökan till kommun

Inlämnad efterlysning till Hudiksvalls Kommun 2017-05-14.

Till Kommunstyrelsen, Hudiksvalls Kommun.

Fråga om var vår ansökan tog vägen.

Koka soppa på en spik.

Att driva landsbygdsutveckling är som att koka soppa på en spik. Att göra underverk med små medel. Om alla hjälps åt lyckas det. Annars går det inte.

Här i grytan som börjar sjuda nu hos Utveckling Forsabygden finns vatten från en av världens kanske renaste sjöar, Dellarna, som vi hämtade från Södra Dellens utlopp i Näsviken. Värmen att koka den kommer från våra två vattenkraftverk i Lundströmmen och Näsviken.

Grundreceptet till soppan fick vi från de två workshoppar vi hade i september 2014 som Hudiksvalls Kommun gav bidrag till så vi kunde genomföra dessa med kompetent ledning och utmärkt resultat. Det var Forsa Sockens Hembygdsförening som arrangerade dessa workshoppar. Detta blev en bra och viktig grundinvestering. (Notera årtalet.)

Direkt efter workshopparna gjorde vi en ansökan till Hudiksvalls Kommun om hjälp för att komma igång med verkstad. Vi fick då erbjudandet att samarbeta med Dellenbygdens Framtid, Visit Glada Hudik AB och Hudiksvalls Näringslivs AB och kommunens landsbygdsstrateg. Vi hade några träffar och målet var att göra en gemensam ansökan till Leader Utveckling Hälsingebygden som var på gång att starta då trodde man. Så klev Dellenbygdens Framtid av men vi från Forsabygden fortsatte själva. I den fasen bildades den ideella föreningen Utveckling Forsabygden som en avknoppning från Forsa Sockens Hembygdsförening. Forsa Sockens Hembygdsförening hade noterat att Näsvikens tätort var med i landsbygdsutveckling tillsammans med Dellenbygden men Sörforsa var inte med i någon. Det ville vi ändra på från hembygdsföreningen. Sedan var vi tre ledamöter från hembygdsföreningens styrelse som bildade interimsstyrelsen för Utveckling Forsabygden ideell förening.

Vi fortsatte med att skriva en omfattande ansökan till Leader för att jobba brett för att få mätbara mål i ökad sysselsättning, ökad befolkning och allmänt ökad attraktivitet för området gamla Forsa kommun. Det är nu den ansökan och analysen som är det detaljerade receptet vi jobbar efter.

Trots ett omfattande dialogarbete och noggrant skrivande av ansökan blev det avslag hos Leader. Vad gör vi nu? Jo vi gick tillbaka till Hudiksvalls Kommun och bad om hjälp. Den ansökan är ännu inte besvarad och vi efterlyser nu ett svar.

Hur går det nu med soppan så här långt? Jo vi har mellan 50 och 100 personer som är aktiva i arbetsgrupper och på annat sätt i Utveckling Forsabygden och som är med och rör i grytan. Och vi har börjat med ”low hanging fruits” och det är vandringsleder, cykelleder, ridleder och liknande som direkt gynnar besöksnäringen. Vi har just sjösatt planerna att få till en fungerande mottagningsstation med fik för dressinåkare i Näsviken. I föreningens kassa finns nu 6000 kr kvar av de 11000 kr vi fick från kommunen i slutet av förra året till hyra för våra arbetsgrupper. De pengarna skulle även räcka till en LEA, landsbygdsekonomisk analys från SCB, men dessa kanske vi får från den pilot vi är uttagna till som Coompanion ska hålla i och som är ett samarbete mellan vårt län och Dalarna.

Vi är även beredda att jobba för visionen att vår kommun ska växa till 50 000 invånare.
År 1927 hade Forsa socken 4706 invånare.

År 2015 hade Forsa Distrikt 3945 invånare. 16 % minskning!

En vision för hela kommunen är 50 000 invånare. Det innebär en ökning med 35%. En ökning med 35% för Forsa Distrikt innebär att vi skulle öka från 3945 till 5325 invånare, alltså en ökning med 1380 personer.

Men vi kan inte bara förlita oss på ideella krafter om vi ska kunna uppnå våra mål. I vår stora ansökan till Leader redovisade vi en budet på 745 000 kronor fördelat på tre år. Detta för grundarbetet. Grundarbetet skulle sedan jobba med ytterligare finansiering från t.ex. andra EU-program. Utan denna grundfinansiering kommer vi inte kunna gå vidare med ytterligare finansiering.

En liten rapport om vårt sätt att arbeta, om vad vi har gjort hittills och om våra visioner utifrån de möjligheter vi ser.

Utifrån workshopparna och inför den stora ansökan till Leader valde vi att arbeta inom följande områden med var sin arbetsgrupp:
utvecklingsplan, marknadsföring, cykelleder, Blacksås, rid- och vandringsleder, gästnätter, sjöar och vattenleder, framtidens fibrer, barnverksamhet, hälsingegårdar, forngårdar och linet.

  1. Utvecklingsplan. Vårt långsiktiga dokument. Efterhand som arbetsgrupperna kommer med rapporter skriver vi utvecklingsplanen.
  2. Marknadsföring. Övergripande planering. Vi måste bli bättre på att använda moderna medier och tekniker. T.ex. finns det världskartor nu som väntar på att vi ska lägga ut våra leder som elektroniska kartor men risken är att det blir ännu en förlorad sommar. Vi har redan ett bra samarbete med Destinationen där vi försöker hjälpas åt med elektroniska kartor. Destinationen har även påtalat bristen på gästnätter, alltså lokala övernattningar som del i paket för att kunna öka lönsamheten. För 10 år sedan var marknadsföring att man var tvungen att satsa mycket stora pengar i annonsering och broschyrer. Idag är det mesta gratis. Det kan räcka med bilder och filmer som man tar med mobilen och lägger ut på sociala medier. Och möjligheten för bokning och betalning har vi redan genom Visit Glada Hudik AB. Men för att marknadsföring ska bli bra så krävs alltid bra grundkunskap och nätverk. Så måste man även kunna leva upp till det man berättar om. Det måste vara kvalité och ”alltid” öppet.
  3. Cykelleder. Den gruppen är mycket aktiv och ca 6 leder är nu under planering. Elektroniska kartor och tryckta kartor behöver göras. Skyltar efter lederna ska göras och vissa markarbeten efter lederna behöver göras.
  4. Blacksås. Blacksås ligger mitt i vallområdet och där eller i närheten finns behov av en serviceanläggning för besökare från Forsahållet med även från Järvsöhållet. Ett möte har hållits med Ljusdals kommun. Om man har boenden i Järvsö kan vi erbjuda t.ex. fina cykelvägar och vandringsleder mellan våra fäbodvallar. Downhill-cykling är mycket populär i Järvsö och det sägs om en cyklar downhill så är det 10 personer som cyklar mer vågrätt. Tidigare fanns serveringar både i Ofärne och Blacksås men nu finns ingen. Grundidén är att ha serviceanläggningar liknande vissa fjällstationer.
  5. Rid- och vandringsleder. De grupperna är även mycket aktiva och har ett bra samarbete med övriga ledgrupper för att samsas på lederna. Vandringsledsgruppen har sitt stora arrangemang den 17 juni då Forsanatta ordnas. Forsanatta blir dels ett årligt evenemang men även namnet på en slinga som går från Ofärne till Trogstavallen, Klångstavallen, Blaxåsvallen, Sorgbo, Mellan-Sorgbo och tillbaka över Bartjärnsberget tillbaka till badet i Ofärne, som man kan gå andra tider. Vi ska försöka få de som har stugor på vallarna att visa upp sina vallar och även kunna bjuda på musik och berätta om vallarnas historia och tidigare funktion. De leder som nu finns mellan vallarna är ofta de gamla stigarna och vägarna. Vi vill vårda och öka respekten för dessa.

    Forsanatta-leden är ca 20 km lång. Skylttillverkning sker nu i Näsviken och vi får hjälp med spångning och röjning av Skogsstyrelsen efter att vi kollat med markägarna. Under Forsanatta kommer de olika vallarna att engageras för servering och för vissa kulturarrangemang. Varje hel och halvtimme är det meningen att man ska stanna upp för att lyssna till kulning, näverlur och kohorn från de olika vallarna. Vi gör nu upprop till alla som kan göra en insats.

  6. Gästnätter. Är en utpekad bristvara och en förutsättning för lönsam och uthållig besöksnäring. Vi hade vissa idéer för ett vandrarhem i Sörforsa som visade sig svårt att genomföra. I Näsviken finns nu en vision om att göra hela området vid nya brofästet till ett serviceområde för besöksnäringen. En servering för dressinåkare planeras. Vandrarhem för fisketurister av återanvända byggnader finns även i visionen. En plan för att öka antalet gästnätter är mycket angeläget att göra.
  7. Sjöar och vattenleder har vi gott om. Näsviken är en pärla vid Södra Dellens utlopp. Om man cyklar dressin från Delsbo till Näsviken borde möjligheten att åka båt tillbaka finnas. Kanske eldrivna, säkra katamaraner som tillverkats lokalt av nya styrkematerial från skogen…. Det vore en naturlig utveckling av den dressintrafik som blir populärare för varje år. Besöksnäringsföreläsaren Jerry Engström sa nyligen vid en föreläsning i Hudiksvall att just dressinuthyrningen på Dellenbanan var något som han noterat som något som stack ut i vårt utbud. Vi har Tamms kanal, järnbruksepoken och flottningen mm att berätta om. Sedan har vi vattenleden genom Forsabygden ända ut i havet vid Iggesund som denna arbetsgrupp ska planera ytterligare verksamhet efter.
  8. Framtidens fiber. Den arbetsgruppen tittar på de nya möjligheterna med nya produkter från skogen och övriga gröna näringar. Inom vårt område och i vår närhet händer nu mycket. Vi måste nu ta tillvara dessa möjligheter och se till att vi kan vidareförädla dessa nya råvaror lokalt. Glädjande har kommunen nu slagit fast att skogen är ett utvecklingsben och vi vill gärna vara en aktiv aktör i det nya skogsnätverk som håller på att bildas. Jag har lagt som förslag att centrum för cellulosafiber ver.2.0 bör förläggas till Forrsså Bruk i Näsviken, en gång en stor aktör med cellulosafiber 1.0. Framtidens fiber-arbetsgruppen sa på sitt senaste möte att förutom de kunskaper och kontakter som finns hos lokala företag om olika typer av gröna styrkefibrer i olika typer av laminat för båtar mm så ser vi stora möjligheter att stora aktörer i vår närhet kommer att producera andra och tredje generationen textilfibrer från skogen. Där gäller det för oss att hänga på för att lokalt vidareförädla. Vi har ju tidigare haft Europas största linspinneri och lokalt har vi idag ett mekaniskt väveri. Ett samarbete har redan inletts med en högskola och piloten i Övik välkomnar fler företag som vill vara med och utveckla.
  9. Barnverksamhet. Nu kommer Barnens Fränö att köras i sommar och planeringen omkring Killingens väg fortsätter.
  10. Hälsingegårdar, forngårdar. Forngårdar som öppnar upp sig för besöksnäringen har tillgång till ett eget eu-program med 90% finansiering. Men det krävs omfattande planeringsarbete och kalkyler innan man kommer till en ansökan.
  11. Linet. Linhantering har en alldeles speciell plats i Forsabygdens historia. Här har lin odlats sedan lång tid tillbaka och mycket av bygdens välmående ekonomi kom från linet. Några företagsamma bönder byggde upp en mekaniserad hantering och hela samhället Sörforsa byggdes upp kring linspinneriet. Kunnig arbetskraft från mellaneuropa värvades hit och samhället fick en kulturblandning som aldrig upplevts negativ. Socialt var samhället före sin tid när det gäller t.ex. organiserad barnpassning och matservering för personalen. Ett påkostat teaterprojekt, Forsablått, som producerats av Scenplats Hudiksvall, genomfördes under maj-juni 2016 med ett stort antal föreställningar i Holma Helsingslands lokaler för skolbarn och allmänhet. Som en del av förarbetet har Forsa Sockens Hembygdsförening och Scenplats Hudiksvalls haft ett linprojekt tillsammans med Lunds Skola i Sörforsa. Detta samarbete bör permanentas. Vidare finns önskemål på minst en permanent utställning om linets betydelse i Forsabygden. Råvaror från linprojektet kommer att användas i barnverksamheten. Planering för fortsatt verksamhet med linet och samarbete med Scenplats Hudiksvall ska ingå i detta projekt.

Sammanfattningsvis vill jag påstå att den plan som vi försöker arbeta efter fungerar och att vi upplever att det finns ett stort lokalt engagemang. Men vad som oroar mej är att vi fortfarande inte har den grundfinansiering som jag anser krävs. Vi startade arbetet september 2014 och nu skriver vi maj 2017. Jag hade hoppats att kommunstyrelsen hade haft en plan b i beredskap när man ser att plan a inte fungerar.

Forsa den 14 maj 2017

Jan-Åke Malmqvist

Ordf Utveckling Forsabygden

Länk till vår ansökan till Leader: http://www.forsabygden.se/ansokan-leader/

Hemsida: www.forsabygden.se