Ansökan Leader

Svar från Leader: det blev avslag på vår ansökan. Dom ser den bara som en förstudie och då är maxbeloppet 100 000 kr. Dom tyckte även att vårt upplägg gav för få poäng i deras bedömningssystem. 

En uppdaterad ansökan är nu inlämnad till Leaderkontoret och Jordbruksveket.  Den bygger på vad som föreslogs vid de workshopkvällar vi hade 2014 samt vad som framkommit vid de träffar vi haft under detta år.
Tidsplan: 3 års projekttid. Om LAG tar beslut 27 september 2016 och vi sedan ska invänta Jordbruksverkets 3 månader blir projektstart februari 2017 och projektavslut mars år 2020.

Erik Jonsson och Jan-Åke Malmqvist är nu inbjudna till Leaders arbetsutskott 14 september 2016 för att presentera vår ansökan.

Jordbruksveket har nu tagit emot vår ansökan: Kvittens

Vi har tagit emot din ansökan och den kommer att bli tilldelad en handläggande myndighet eller ett leaderkontor.

  • Kompletteringsdatum: 2016-09-04
  • Ankomstdatum: 2016-05-25
  • Försändelse-id: b874922c-827b-40e3-bbf0-40bad2bc6ff6
  • Journalnummer: 2016-4011

 

Inledning.
Med Forsabygden menar vi Forsa socken, tätorterna Näsviken och Sörforsa med omland, samma område som Forsa kommun en gång hade. Det är en del av nuvarande Hudiksvalls kommun. Beläget där utloppet från Södra Dellen rinner genom Forsasjöarna och ut i havet i Iggesund med de blånande Forsabergen i väster med Blackåsbeget som högsta topp och med fäbodvallar och orörd natur.

Vi har i förarbetet (workshoparna 2014 och möten i föreningen Utveckling Forsabygden våren 2016) identifierat och valt ut 11 st utvecklingsområden som detta projekt ska jobba med för att uppnå målen.


Bakgrund.
Forsa Sockens Hembygdsförening noterade att Näsvikens tätort var med i landsbygdsutveckling tillsammans med Dellenbygdens Framtid men inte Sörforsa. Vi ville att Sörforsa tätort med omnejd skulle komma ikapp när det gäller landsbygdsutveckling så med hjälp av Landsbygdsstrateg Olle Persson, Hudiksvalls Kommun, kunde vi anlita Anna-Karin Widehammar, Salticus, för att ordna två workshopkvällar september 2014. De blev mycket lyckade och visade på ett stort intresse och engagemang hos de totalt 28 deltagarna. För att gå till steg två i denna process ansökte Forsa Sockens Hembygdsförening om pengar till projektledning från Hudiksvalls Kommun. Samtidigt kom en liknande ansökan från Dellenbygdens Framtid till kommunen. Kommunledningen föreslog då att vi skulle göra ett gemensamt utvecklingsprojekt Dellen- och Forsabygden. Även Visit Glada Hudik AB och Hudiksvalls Näringslivs AB skulle vara med föreslog kommunledningen. Alla var med på detta och denna större arbetsgrupp hade några möten men så hoppade Dellenbygdens Framtid av. Man ville först utreda intresset för en “plattform” innan man gick in i ett offensivt skede. I samma veva så började Leader Utveckling Hälsingebygden ta form så kommunen hänvisade till finansiering därifrån.

Forsa Sockens Hembygdsförening vill fortsätta offensivt med landsbygdsutveckling inom Forsa Socken, det vill säga gamla Forsa kommuns område med tätorterna Sörforsa och Näsviken med omland. Eftersom landsbygdsutveckling inte är hembygdsförenings huvuduppgift så har nu personer från hembygdsföreningens styrelse startat den ideella föreningen Utveckling Forsabygden som gör denna ansökan och som blir projektägare. Forsa Sockens Hembygdsförening är redan medlem i Utveckling Forsabygden liksom andra föreningar, företag och privatpersoner och fler ansluter sig efter hand. För att få ett engagemang underifrån så är det föreningens medlemmar som utifrån sina egna behov och önskemål driver och formar verksamheten. Denna ansökan ger möjligheter att uppnå uppsatta mål.

Syftet med projektet är på lång sikt:
Att skapa ett attraktivt och konkurrenskraftigt område med ökad sysselsättning, fler invånare och fler företag än idag.
Att utveckla en ny modell för landsbygdsutveckling som bygger på samverkan mellan olika instanser och aktörer, ”fler och bättre hängrännor mellan stuprören” och som bygger på lokalt ledd utveckling.

Syftet med projektet är på kort sikt:
Att de 11 arbetsgruppernas utvecklingsplaner förankras i Forsabygden så att de blir vägledande för långsiktigt och bestående utvecklingsarbete.
Att dokumentera arbetet med utvecklingen av en ny modell för landsbygdsutveckling.


Mål vid projektets slut:

Att sysselsättningen har ökat (verifieras av LEA)

Att befolkningen har ökat (verifieras LEA)

Att två eller flera nya företag etablerats eller startats (verifieras av LEA)

Att dokumentation finns av en ny modell för landsbygdsutveckling som bygger på samverkan mellan olika insatser och aktörer, ”fler och bättre hängrännor mellan stuprören” och lokalt ledd utveckling.

Att en utvecklingsplan för Forsabygden har tagits fram och förankrats genom lokalt ledd utveckling.

Att 10 delplaner för utvecklingsgrupperna har tagits fram och förankrats genom lokalt ledd utveckling.


Vilket behov finns av projektet?
De 28 deltagarna på de två workshopar vi hade och deltagarna på de följande träffarna inför arbetet med denna ansökan, tog fram många exempel och områden som har stor utvecklingspotential men i brist på metodik, samordning och resurser inte utvecklas. Det räcker inte med att utveckla några enstaka områden. För att bygden ska lyfta behövs en bred och djup satsning. Runt om oss finns organisationer, företeelser och trender som inte kommer Forsabygden till del. Världsarvet Hälsingegårdar är ett sådant exempel. Visserligen har inte Forsabygden någon av de sju världsarvsgårdarna men vi har många andra Hälsingegårdar i genuina kulturmiljörer men vi lyfter inte fram dessa. Vi vet att besöksnäringen är stark och vi har destinationsorganisationer som arbetar för oss men vi har t.ex. inte övernattningsmöjligheter så besökarna stannar. Vi har utmärkta fiskevatten och skulle kunna få hjälp av projekt för att utveckla fisketurism men även där blir det inga satsningar och även där saknas boendemöjligheter. När nu Leader Utveckling Hälsingebygden kommit igång vill vi ta hjälp av dessa resurser för att lyfta Forsabygden. Vi ser att vandringsleder och de unika kulturmiljöerna som våra fäbodvallar utgör växer igen och även har generationsproblem för omsorg och intresse. Det måste vi ändra på.
Hur vi ska jobba?
För varje utvecklingsområde bildar vi en arbetsgrupp med personer som har intresse för just det området. Dessa arbetsgrupper utser en ideellt arbetande gruppledare som håller ihop arbetet. Som resurs för arbetet har arbetsgrupperna en gemensam resurs som vi kallar koordinator. Arbetsledare för koordinatorn är styrelsen för den ideella föreningen Utveckling Forsabygden. Föreningen Utveckling Forsabygden är projektägare.

Hur var intresset och inställningen från deltagarna i workshopparna?
Så här skriver Anna-Karin Widehammar, Salticus, i sin rapport från workshoparna:
”Deltagarna i workshopen var positiva, seriösa och engagerade. De levererade en stor mängd idéer om hur Forsabygden kan utvecklas.

Deltagarna lägger inget stort ansvar på kommunen, utan tvärtom finns många lösningar på hur samverkan tillsammans med EU-medel kan vara lösningen på många idéer. Ett undantag gäller dock, och det är önskemålet om att fräscha upp centrum i Sörforsa och Näsviken. Denna idé presenterades båda kvällarna och båda grupperna ansåg att det var
kommunens ansvar.”
Denna grundinställning ser vi som viktig för att lyckas med detta projekt.

Koordinatorns uppgift
är att stötta arbetsgrupperna i deras arbete så de når de delmål som behövs för att huvudmålen ska uppfyllas. Det är inte meningen att koordinatorn ska vara med och handleda på varje arbetsgrupps träff utan det löpande ansvaret där ligger på gruppens ideellt arbetande gruppledare. Men koordinatorn följer gruppernas arbete genom den dokumentation som görs och träffar grupperna vid behov. Det sker även en löpande dokumentation av antalet ideella timmar och att arbetet leder framåt med gruppens egna mål och de övergripande målen.
Koordinatorn skulle även kunna kallas processledare.

Vilken erfarenhet och kompetens finns i projektet?
Styrelsen för Utveckling Forsabygden består av erfarna företagare som även är erfarna föreningsmänniskor samt även har lång erfarenhet från kommunalt förtroendeuppdrag. Tänkt koordinator har hög kompetens för uppgiften. Deltagarna i arbetsgrupperna kommer att vara kompetenta och motiverade personer med för varandra kompletterande kunskaper.

Bara en utvecklingsplan?
Nej, detta är ett upplägg för att ta ett samlat grepp för att uppnå de satta målen.

Varför behövs 3 års projekttid?
Det tar tid att uppnå huvudmålen: att nå ökad attraktion i bygden som vi kan mäta. Vi ska inte bara skriva en utvecklingsplan (arbetsgrupp 1) utan ge alla övriga 10 arbetsgrupper tid och stöd att planera för att kunna genomföra de delmål som arbetsgruppen kommer fram till. Koordinatorn hjälper respektive arbetsgrupp så att dessa delmål positivt påverkar huvudmålen. Vi bedömer att vi behöver tre år för detta. Vissa av arbetsgruppernas delmål innebär att planera och projektera för investeringar i byggnader som sedan ska byggas och driftsättas och detta tar flera år. Projektet med koordinator ska sedan genom aktuell arbetsgrupp se till att verksamheten gynnar huvudmålen, en ökad attraktion för bygden. Exempelvis ett fiskeprojekt i Forsasjöarna kräver kanske att Forsa Forngård kompletteras med en ny serveringsbyggnad som kan drivas av ett socialt företag. För att det ska fungera med långsiktig ekonomi så behövs kanske ett antal uthyrningsstugor. Allt detta tar flera år att planera och färdigställa. Det är viktigt att projektet och koordinatorn finns med under den tiden för att säkerställa positiva resultat för huvudmålen. Även andra anläggningar har behov av att komplettera med fler boenden, vilket tar tid att genomföra.

I arbetsgruppernas uppgift
ingår att planera för finansiering av de investeringar som behöver göras för att åtgärderna ska bli långsiktigt ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Själva investeringarna görs sedan i underprojekt och sidoprojekt.

 

Organisation och arbetssätt:

organisation

11 st arbetsgrupper. Var och en har en gruppledare.

Varje arbetsgrupp har delmål.

Koordinator. Gemensam resurs för alla grupper.

Huvudmålet som gemensamt ska uppnås.

 

 

Det som är nyskapande
i detta projekt är att vi ska jobba med alla 11 utvecklingsområden parallellt och det är först när alla områden uppnått sina delmål som vi kan förvänta oss att uppnå huvudmålen. Detta är ett samlat grepp! Det ger även förtroende och innebär att många aktörer vågar satsa när vi har ett projekt med hög kvalité under lång tid.
Vi låter intresserade jobba i arbetsgrupper med kompetent stöd från koordinator och med uppgiften att tänka på helheten, huvudmålet. Vi har i förarbetet identifierat 11 stycken möjliga utvecklingsområden och vi bildar arbetsgrupper för dessa områden som parallellt arbetar med mål inom gruppen som ska ge bidrag till huvudmålen och ingå i den övergripande utvecklingsplanen.

Vanligt är att man jobbar med ”stuprör” i liknande projekt. I vårt fall skulle det bli så om vi bara jobbade med en arbetsgrupp. Det skulle kanske vara lätt att få resultat men det långsiktiga resultatet kanske inte blir bra. Nu är det många ”stuprör” som är förbundna med ”hängrännor” så det bildar en matris och helheten ger större möjlighet till bestående positiva effekter.

Även andra föreningar kan vara medlemmar i Föreningen Utveckling Forsabygden och på så sätt skapas kontaktytor mellan dessa föreningar och man samarbetar om gemensamma intressen på ett nytt sätt.

Vi vill även påstå att vi använder LEA som ett strategiskt verktyg med tre mätningar på ett innovativt sätt. En vid uppstart, en vid halvtid och en vid avslutningen. Halvtidsmätningen ger oss tid att korrigera inriktningen på arbetet vid behov.

Tidsplan:
3 års projekttid. Om LAG tar beslut 27 september 2016 och vi sedan ska invänta Jordbruksverkets 3 månader blir projektstart februari 2017 och projektavslut mars år 2020.


Aktivitetsplan:
På egen risk efter beslut av LAG startar vi upp förberedelserna genom att bjuda in till planeringsmöte då vi börjar välja arbetsgrupper och gruppledare. Sedan rekryterar vi koordinator som får styra upp arbetet. När vi har fått klartecken från Jordbruksverket och handlat upp koordinator börjar arbetsgrupperna sina arbeten. Den inledande fasen innehåller utbildning hur arbetsgrupperna ska arbeta för att få framgång och nå målen och hur vi ska kunna redovisa dessa. Tidsmässigt arbetar alla arbetsgrupperna parallellt.
Efterhand som arbetsgrupperna gör framsteg så kan de börja med att lösa finansiering för att uppfylla gruppens delmål.

Gruppering av utvecklingsområden.
Vi har delat in våra utvecklingsområden på följande sätt:

 

1. Utvecklingsplan. (Arbetsgrupp 1.)
Insatsområde 3, Lokal utveckling.
Utveckling Forsabygden ska ta fram en utvecklingsplan för Forsabygden. Utifrån Hudiksvalls Kommuns ”Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd” och vad som framkommit vid Forsa Sockens Hembygdsförenings två workshopkvällar 2014 vill vi utveckla en operativ modell som sätter mål för ökad sysselsättning och befolkningsunderlag i vår del av kommunen och som arbetar fram en utvecklingsplan med sådan kvalité så det är möjligt att genomföra den. Det ska vara sådan höjd på planen så att finansiering av enskilda förslag kan genomföras genom att egna medel, kommunala medel för landsbygdsutveckling och/eller EU-medel och annan finansiering. Dessa investeringar sammantaget ska leda till ökad sysselsättning och ökat befolkningsunderlag och i övrigt positiv utveckling för bygden samt en långsiktig hållbar utveckling.
Den viktigaste uppgiften i detta projekt är att börja skriva en lokal utvecklingsplan för Forsabygden. Det ska vara ett levande dokument som ständigt uppdateras och som är väl förankrat i bygden.
Kostnad för grunddata från SCB tas upp i denna ansökan. Vi ska beställa tre LEA (lokal ekonomisk analys) för socknen. En vid uppstarten, en vid halvtid och en vid slutrapporteringen. LEA är en skräddarsydd produkt för landsbygden och priset för en sådan är 5625 kr inklusive moms.

Nuläget: Vi är inte tillräckligt attraktiva. Högteknologiska företag här kan inte rekrytera tillräckligt kompetent arbetskraft pga man vill inte flytta hit. T.ex. besöksnäringen är inte tillräckligt lönsam för att ha långsiktig uthållighet. Vi har alla komponenter som behövs men vi har inte knutigt ihop så vi lyfter.

Mål här: Dessa investeringar och åtgärder sammantaget ska leda till ökad sysselsättning och ökat befolkningsunderlag och i övrigt positiv utveckling för bygden samt en långsiktig hållbar utveckling.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som skriver textförslaget. Koordinatorn (med styrelsen för föreningen Utveckling Forsabygden som sin arbetsledare) hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås. I samband med årsmöte med föreningen Utveckling Forsabygden uppdateras och beslutas utvecklingsplanen rullande.
Nyckelord: Samarbete

Budget och finansiering:
Kostnadskalkyl och projekttid.
För att uppnå satta mål behöver vårt projekt drivas i tre år.
Under den tiden behöver vi en koordinator. Vi räknar med att köpa denna tjänst och fördela ca 250 timmar för år ett, ca 230 timmar för år två och ca 110 timmar för år tre. (Antal timmar beroende på det avtal vi gör.)
För att arbetsgrupperna ska kunna träffas och för att kunna ha en lokal där varje arbetsgrupp kan träffas, där man kan ha sitt material och där varje grupp ska kunna ha sin egen anslagstavla där man visar upp hur man ligger till, så behöver vi hyra lokal som vi disponerar 24 timmar per dygn under hela projekttiden. Där ska vi även kunna anslå hur vi ligger till som helhet i skrivandet av utvecklingsplanen. Vi har nu ett erbjudande att hyra fd vaktmästarbostaden i Klångsta Bygdegård. Där finns två rum som är lämpliga. I avtalet ska då finnas tillgång till kök och toaletter och vid behov ska vi kunna ha större samlingar i stora lokalen uppe eller i lilla salen nere. Kostnaden inkluderar värme och el. Geografiskt ligger den bra till mellan Sörforsa och Näsvikens tätorter vilket är bra för att få engagemang från hela Forsabygden. Vi tycker det är bra om en bygdegård får en viktig funktion i bygdeutveckling.

Lokalkostnad hyrd lokal:
6000 kr per månad ger kostnad per år 72000 kr.
Att för gång till gång hyra en lokal är inget alternativ varken ekonomiskt eller praktiskt därför att vi har så många arbetsgrupper som behöver träffas ofta.

Kostnad för grunddata från SCB tas upp i denna ansökan.
Vi ska beställa tre LEA (lokal ekonomisk analys) för socknen. En vid uppstarten, en vid halvtid och en vid slutrapporteringen. LEA är en skräddarsydd produkt för landsbygden och priset för en sådan är 5625 kr inklusive moms.


Sammanställning av kostnader:

År ett:

Lokalkostnader 72 000 kr (Pris från Klångsta Bygdegård)
Koordinator 200 000 kr (Köpt tjänst ca 250 timmar)
LEA 1 st 5625 kr
Administration 10 000 kr (Köpt ekonomitjänst för granskning 16 timmar)

Summa kostnader 287 625 kr

År två:

Lokalkostnader 72 000 kr (Pris från Klångsta Bygdegård)
Koordinator 190 000 kr (Köpt tjänst ca 230 timmar)
LEA 1 st 5625 kr
Administration 10 000 kr (Köpt ekonomitjänst för granskning 16 timmar)

Summa kostnader 277 625 kr

År tre:

Lokalkostnader 72 000 kr (Pris från Klångsta Bygdegård)
Koordinator 90 000 kr (Köpt tjänst ca 110 timmar)
LEA 1 st 5625 kr
Administration 13 000 kr (Köpt ekonomitjänst för granskning 20 timmar)

Summa kostnader 180 625 kr

Totalt för tre år: 745 875 kr

Intäkter:
Leader Utveckling Hälsingebygden 745 875 kr

Likviditeten
under projekttiden räknar vi kunna lösas genom ett förskott på 250 000 kr från Utveckling Hälsingebygden och rekvirera pengar två gånger per år. Se slutet av detta dokument.

Ideell tid:
Ideell tid ska redovisas.
Beräknad ideell tid: 11 arbetsgrupper med 4 deltagare i varje träffas var fjärde vecka i snitt i 7 månader per år så ger det per år: 11 grupper x 4 deltagare x 7 veckor x 2 timmar per träff = 616 timmar/år. Två år = 1232 timmar. Tre år = 1848 timmar. Varje timme har ett värde på 220 kr vilket blir totalt 406560 kr.

Arbetssätt: För att få engagemang och underifrånperspektiv så är det är medlemmar i föreningen Utveckling Forsabygden som ska vara aktiva och driva sina idéer och visioner inom de områden som är beskrivna ovan. Föreningen är öppen för alla som uppfyller stadgarnas syften. Eftersom även andra föreningar kan vara medlemmar så är det redan nu flera hundra personer som väntar på uppstarten av projektet i de föreningar som redan anmält sitt intresse, t.ex. Forsa Sockens Hembygdsförening, att vara med. Vi kommer även att bjuda in fler företag och föreningar utanför sockengränsen att delta. Vi har t.ex. bjudit in Friluftsfrämjandet i Delsbo eftersom vi har vandringsleder gemensamt och även Destination Glada Hudiks och Visit Glada Hudik AB är inbjudna. Vi har redan även haft kontakt med besöksansvariga från Ljusdals kommun för samarbete med Järvsö. Vidare har Future Position X visat intresse för att delta. Vi har ett gott samarbete för rådgivning med Hudiksvalls Kommuns Landsbygdsstrateg och Hudiksvalls Kommuns politiska arbetsgrupp för landsbygdsutveckling inklusive kommunstyrelsens ordförande har vid möte fått information om denna projektansökan. Vi har även kontakt med Coompanion för att få stöd när det gäller vad sociala företag kan göra för insats. Medlemmarna ska sedan bilda arbetsgrupper med en ideell gruppledare inom sina intresseområden för att jobba framåt till uppsatta mål. Föreningens styrelse och anlitade koordinator ska bistå så uppsatta mål kan uppfyllas.

Övergripande mål: Efter projekttidens tre år är målet att befolkning ska öka, sysselsättningen att öka och att dessa faktorer ska visa att bygdens attraktivitet då ökat.


2. Marknadsföring. (Arbetsgrupp 2.)
I samarbete med andra aktivt arbeta med att hjälpa våra medlemmar att öka kompetensen för marknadsföring med aktiva elektroniska kartor med text och bildmaterial. Vi ska hjälpas åt att lägga ut vanliga bilder, 360 graders bilder där besökaren kan titta runt själv och korta filmer på det som finns i vår bygd. Detta ger nyfikenhet och information. Detta material ska vi se till att det publiceras i alla tänkbara media t.ex. Googles världskartor, och andra kartsajter samt olika hemsidor och sociala medier. Vi ska även samarbeta med Sockenbilder och Forsa Sockens Hembygdsförening för att även kunna visa gamla bilder från t.ex. våra fäbodvallar.
Vi ska arbeta med att göra både fysiska och elektroniska kartor för spår och leder för vandring, cykling och ridning. Forsabergen med fäbodvallar och många leder och vägar behöver göras mer tillgängliga. Detta ska ske i samverkan och särskilda hänsyn tas till känsliga naturmiljöer. Vi ska samarbeta med de aktörer som redan håller på med detta och inventera och komplettera det som fattas.
I samarbete med sociala företag och andra aktörer ska vi jobba med att märka upp, röja och sköta spår och leder. Vi ska jobba för att våra medarbetare ska få kompetens att hjälpa till med praktiska göromål som våra medlemmar har behov av och att vi ska utveckla en hållbar affärsform för detta. Detta projekt ska inventera behov och föreslå lösningar. För själva arbetet att förbättra leder ska annan finansiering till.
Vi vet att Leader tidigare satsat pengar till leder men vad vi gör nu är att väva in lederna i ett sammanhang så att de nyttjas så mycket så att det ska gå att finansiera underhållet långsiktigt.
Nuläget: Dåligt med elektroniska kartor. Lederna håller låg kvalité. De är inte marknadsförda i samarbete med besöksnäringen.
Mål här: Vi ska ha flest bilder med information i landet ute på Google Maps och liknande media. Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås. Vi ska utbilda medlemmar, allmänhet och turistaktörer att lägga ut bilder. FPX, Future Position X är intresserad att delta.
Nyckelord: Samarbete

3. Cykelleder. (Arbetsgrupp 3.)
Crosscountry-cykling ökar nu och vi har många vallvägar som är lämpliga för detta. Detta kräver bättre skyltning och information på elektroniska och papperskartor samt rast- och serviceplatser på lämpliga ställen. Blacksåsvallen är ett sådant ställe. Redan nu har vi tagit kontakt med Järvsö för att få till ett samarbete. Kommunikationsmöjligheter genom internet är även viktig som komplement till bristfällig täckning för mobiltelefoner.
Nuläget: Cykelleder finns men det är svårt att hitta.
Mål här: Vi ska planera för att få landets bästa cykelleder efter vallvägar.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås. Kartmaterial och liknande kan tas fram på ideell basis och investeringar görs utanför detta projekt.
Nyckelord: Samarbete

4. Blacksås modell för en serviceanläggning i vallarna. (Arbetsgrupp 4.)
Blacksås är en mytomspunnen vall med berättelser om Nils Holgersson och Gruvfrun mm. Förslag finns att utveckla vallen för besökare. Blacksåsvallen är ett lämpligt nav för vandring och cykling. Bör kompletteras med ytterligare ett serviceställe närmare Delsbo eller i Delsbo. Kontakter har tagits med Dellenbanans Vänner. En förebild kan vara de fjällstationer som finns i fjällvärlden. Kontakter har tagits med en konstnär för utsmyckning för t.ex. en lekpark för barn med motiv från Nils Holgerssons besök och Gruvfrun på Blaxås. Förslag finns även på att bygga upp en sagostig av liknande typ som en gång fanns vid skidbacken i Ofärne. Ett byggmaterial kan vara kartong förstärkt med nanocellulosa i samarbete med en kartongtillverkare. I detta projekt tas underlaget fram för en satsning.
Nuläget: Organiserad servering eller annan service finns inte på någon vall i området.
Mål här: Planera så att Blackåsvallen ska bli en attraktiv servicepunkt för besöksnäringen. Investeringar och utförandet görs i ett sidoprojekt.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås.
Nyckelord: Samarbete

 

5. Rid- och vandringsleder. (Arbetsgrupp 5.)
I och genom Forsabygden går många vandringsleder. Mest kända är Sjuvallsleden och vandringen Forsanatta som var en slinga som delvis gick efter Sjuvallsleden. Önskemål finns även om klart utmärkta ridleder och en inventering bör göras var dessa intressen kan samverka. Detta projekt ska belysa behovet hur lederna ska bli mer tillgängliga och hur de långsiktigt ska fungera. I destinationen pågår ett arbete för produktion av en vandringsguide för internationella gäster och där vill vi bidra. Med hjälp av annan finansiering vill vi även omgående få igång bättre utmärkning och upprustning av dessa leder. Dessa leder ska kopplas till sammanhang som kan generera tillväxt för besöksnäringen. Genom att samarbeta med sociala företag och andra aktörer kan man få en kontinuerlig skötsel. Finansieringen av denna tjänst ska ske genom en ökad användning. Även här ska hänsyn till känsliga naturområden tas.
Nuläge: Oklart var man kan rida. Svårt att hitta. Dålig marknadsföring.
Mål här: Ta fram förslag till rid- och vandringsleder och hur de ska skötas.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås.
Nyckelord: Samarbete

 

6. Fler gästnätter. (Arbetsgrupp 6.)
För att öka lönsamheten inom besöksnäringen och för att öka målet om fler gästnätter måste fler lämpliga boenden tillskapas och befintliga utnyttjas bättre. Vi vet att det idag råder brist på boenden. Målet är att öka antalet gästnätter med 10% till år 2020.
Detta är är mycket viktigt för en långsiktigt hållbar ekonomi och underlättar generationsväxling i driften av dessa företag. Bristen på övernattningsmöjligheter av rätt sort är uttalat från destinationen. Detta är avgörande för den långsiktiga ekonomiska hållbarheten.
Nuläge: För få övernattningsmöjligheter.
Mål här: Planera för ökat antal gästnätter.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås. Inom denna punkt ska förstudier och förprojekteringar göras för att hitta finansiering till de relativt stora investeringar som behöver göras.
Nyckelord: Långsiktigt hållbar ekonomi
Underlätta generationsskifte i ägarrollen av företag

7. Sjöar, vattendrag och vattenleder. (Arbetsgrupp 7.)
Våra sjöar och vattendrag är redan kända för sitt fiske bland en smalare krets. Förslag finns nu om ett mer organiserat fiskeprojekt med utgångspunkt från Fränö. Lokalt tillverkade eldrivna båtar tillverkade av nanocellulosa finns på förslag för den verksamheten. För charter och passagerartrafik med turlista finns en 8 meters elmotorkatamaran på förslag för verksamheten på Långsjön och Storsjön. För Forsa Kyrkbåt och de mindre elmotorbåtarna finns möjlighet att ta sig till Iggesund efter Dellångersån. Båtarna kommer att tillverkas delvis av nanocellulosa som ersätter glasfiber och i lätt sandwichteknik med distansmaterial av återvunnen pet-plast. Även distansmaterialet kan på sikt bytas ut mot porös nanocellulosa. Besöksnäringen i Iggesund ska inbjudas för samarbete. Investering i båtar och liknande ordnas utanför detta projekt.
Nuläget: ingen organiserad båttrafik eller fiskeverksamhet i nämnvärd skala förekommer.
Mål här: Planera för att ett fiskeprojekt ska kunna starta i Forsasjöarna som blir långsiktigt lönsamt. Ett fiskeprojekt är en paketlösning för hitresta gäster som vill fiska. Investeringar görs utanför detta projekt. Även annan båtverksamhet ska planeras för att ta vara på sjösystemets möjligheter.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås.
Nyckelord: Innovation, Miljö/klimat och hållbar utveckling, sysselsättning, samarbete

8. Framtidens fibrer. (Arbetsgrupp 8.)
Nanocellulosa görs av t.ex. pappersmassa från cellulosaindustrier som först kemiskt och sedan mekaniskt sönderdelas så den långa cellulosamolekylen går sönder i kortare delar. Dessa kortare delar får då egenskaper som kan skapa styrkematerial i klass med kolfiber och Kevlar. Dessa material kan ingå i nya starka och lätta kompositer. Nanocellulosa kan även användas för att skapa skummaterial som är värmeisolerande. Cellulosaindustrin i hela världen jobbar nu intensivt med utveckling och vidareförädling där nanocellulosa är en viktig komponent. Det är viktigt att övrig tillverkande industri hänger på de stora möjligheterna med nanocellulosa. Planen är att ta fram planer för att bygga olika typer av båtar som ska användas av besöksnäringen i detta projekt. Den separata förstudien finansieras på annat sätt. Detta projekt hjälper till så att båtar av nanocellulosa kan användas och visas upp i den lokala besöksnäringen t.ex. i fiskeprojektet på Forsasjöarna. Man kan se det som en fortsättning på järnets, träindustrins och linets industriepoker.
Nya material som t.ex. nanocellulosa är en i EUs terminologi en ”emerging technique” (kommande ny teknik). Den har stor potential och kommer på ett avgörande positivt sätt påverka sysselsättningen och inflyttningen när vi lyckats påverka andra aktörer runt om oss att delta i denna teknikutveckling.
Mål här: Att belysa möjligheterna med nanocellulosa för flera företag. Bedömare anser att nanocellulosa blir industrins viktigaste material år 2020. Se https://youtu.be/YaLbr8bLE3g
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås. Detta projekt ska bara initiera en förstudie som ska belysa möjligheterna och förstudien ska bekostas av andra medel.
Nyckelord: Innovation, miljö/klimat och hållbar utveckling

9. Barnverksamhet. (Arbetsgrupp 9.)
Önskemål finns att samordna och lyfta aktiviteter för barn från flera lokala aktörer. En arbetsgrupp med representanter från bland andra Forsa Sockens Hembygdsförening och Ystigårn i Hillsta jobbar med idéer att utifrån boken ”Pelle och världsarvet”. Målet är att skapa barnaktiviteter som bygger på den lokala historien. Arbete med lin och annat lokalt hantverk kommer att ingå i verksamheten. Den pedagogiskt viktiga uppgiften att berätta hur vi levde innan vi började negativ klimatpåverkan kommer även att ingå. Arbetsgruppen inom denna punkt kommer senare med en ansökan om utvecklingsmedel.


10. Nya möjligheter för forngårdar. (Arbetsgrupp 10.)
Öronmärkta pengar finns nu för forngårdar för investeringar som innebär att man öppnar upp sig för besökare. Se
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/investeringar/kulturhistorisktvardefullabyggnader.4.6ae223614dda2c3dbc4549f.html

Forsa Sockens Hembygdsförening är intresserad att delta. En idé är att samarbeta med ett socialt företag för att klara fler åtaganden med öppettider och bemanning. Kontakt har reda tagits med Coompanion för support. Det sociala företaget tar gärna emot nyanlända och har likalön-principen för män och kvinnor och att män och kvinnor har samma inflytande, rättigheter och skyldigheter i företaget. Verksamheten kan bli att man startar upp ett fiskeprojekt i Forsasjöarna. Från förarbetet vet vi att detta är möjligt och önskvärt. Kalkyler och projektering för detta ska ingå i projektet.
Nuläge: Forsa Forngård har ingen byggnad som fungerar året om för besökare och arbetskraft.
Mål här: Att planera för en större investering vid Forsa forngård som innebär att man kan öka antalet besökare.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp från i huvudsak Forsa Sockens Hembygdsförening med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås.
Nyckelord: Jämställdhet, Integration, sysselsättning.


11. Berätta om linet. (Arbetsgrupp 11.)
Linhantering har en alldeles speciell plats i Forsabygdens historia. Här har lin odlats sedan lång tid tillbaka och mycket av bygdens välmående ekonomi kom från linet. Några företagsamma bönder byggde upp en mekaniserad hantering och hela samhället Sörforsa byggdes upp kring linspinneriet. Kunnig arbetskraft från mellaneuropa värvades hit och samhället fick en kulturblandning som aldrig upplevts negativ. Socialt var samhället före sin tid när det gäller t.ex. organiserad barnpassning och matservering för personalen. Ett påkostat teaterprojekt, Forsablått, som producerats av Scenplats Hudiksvall, genomfördes under maj-juni 2016 med ett stort antal föreställningar i Holma Helsingslands lokaler för skolbarn och allmänhet. Som en del av förarbetet har Forsa Sockens Hembygdsförening och Scenplats Hudiksvalls haft ett linprojekt tillsammans med Lunds Skola i Sörforsa. Detta samarbete ska permanentas. Vidare finns önskemål på minst en permanent utställning om linets betydelse i Forsabygden. Råvaror från linprojektet kommer att användas i barnverksamheten. Planering för fortsatt verksamhet med linet och samarbete med Scenplats Hudiksvall ska ingå i detta projekt.
Fakta om Forsablått:
Teatern Forsablått handlar om jämställdhet och integration. Scenplats Hudiksvall har stöd av Arvsfonden, Hudiksvalls Kommun och Iggesunds Sociala Fond för att genomföra en trilogi teaterföreställningar: 1721 (Ryssens härjningar i Hudiksvall), Forsablått och Ett bloss i natten (när Balter flydde över havet till Hudiksvall).
Nuläget: Teatern Forsablått spelades under maj-juni 2016. Lin odlas för skolprojektet.
Mål här: Planera för ett fortsatt samarbete mellan Forsa Sockens Hembygdsförening och Lunds Skola samt planera för minst en permanent utställning om linhantering. Kostnader för utställningen ordnas utanför detta projekt.
Hur projektet ska jobba med detta: En arbetsgrupp med en gruppledare bildas som gör en handlingsplan och plan för finansiering. Koordinatorn hjälper arbetsgruppen så uppsatta mål kan nås. Målet är att skapa en permanent utställning och ett ökat samarbete kring linet. Själva utställningen ska finansieras med andra pengar än från detta projekt.
Nyckelord: Jämställdhet , integration, samarbete

 

 

Hemsida: www.forsabygden.se

 

Föreningen Utveckling Forsabygden

 

2016-09-02

Jan-Åke Malmqvist

ordförande

 


Kontaktuppgifter:

Utveckling Forsabygden, ideell förening

Organisationsnummer: 802501-6828

Adress: Utveckling Forsabygden, c/o Jan-Åke Malmqvist, Fränö 212, 820 65 Forsa

Tel. 070-3904010

Epost: janake@dellencat.se

Hemsida: www.forsabygden.se

 

 

Bilagor:

________________________________________________________________________

 

Svar på frågor om:
Insatsområde 3 – Lokal Utveckling – Landsbygdsfonden

3:1 Beskriv om och i så fall hur projektet bidrar till att skapa
mötesplatser, utbyten och/eller nätverk för att stimulera lokal
utveckling.
Vi kommer att bilda 11 st arbetsgrupper (ev. slår vi ihop några liknande områden till en gemensam) som jobbar med var sitt intresseområde. De har en ideellt arbetande gruppledare och alla grupper ska jobba dels för
huvudmålen men även för att formulera sig och planera för att tillföra den övergripande utvecklingsplanen sitt resultat. Dessa arbetsgrupper blir mötesplatser och tillsammans bildar grupperna ett nätverk. Medlemmar i
Föreningen Utveckling Forsabygden kan även andra föreningar vara och på så sätt skapas kontaktytor mellan dessa föreningar och man samarbetar om gemensamma intressen på ett nytt sätt. Här kan t.ex. orienterare, skoterklubb, hästfolk och representanter för det lokala näringslivet sitta i samma arbetsgrupp för att planera spår och leder.

3:2 Beskriv om och i så fall hur projektet bidrar till nyskapande
innovativa metoder för processer och landsbygdsutveckling.
Det gör vi genom att låta intresserade jobba i arbetsgrupper med kompetent stöd från koordinator och med uppgiften att tänka på helheten, huvudmålet. Vi har i förarbetet identifierat 11 stycken möjliga utvecklingsområden och vi bildar arbetsgrupper för dessa områden som parallellt arbetar med mål inom gruppen som ska ge bidrag till huvudmålen och ingå i den övergripande utvecklingsplanen.
Vanligt är att man jobbar med ”stuprör” i liknande projekt. I vårt fall skulle det bli så om vi bara jobbade med en arbetsgrupp. Det skulle kanske vara lätt att få resultat men det långsiktiga resultatet kanske inte blir bra. Nu är det många ”stuprör” som är förbundna med ”hängrännor” så det bildar en matris och helheten ger förhoppnings bestående positiva effekter. Arbetssättet är att ses som ett innovativt och nyskapande sätt för landsbygdsutveckling där helheten och ”allt hänger ihop” beaktas. Projektet utgör en fullskalig test i skarpt läge.
Medlemmar i Föreningen Utveckling Forsabygden kan även andra föreningar vara och på så sätt skapas kontaktytor mellan dessa föreningar och man samarbetar om gemensamma intressen på ett nytt sätt.
Vi vill även påstå att vi använder LEA som ett strategiskt verktyg med tre mätningar på ett innovativt sätt. En vid uppstart, en vid halvtid och en vid avslutningen. Halvtidsmätningen ger oss tid att korrigera inriktningen på
arbetet vid behov.

3:3 Beskriv om och i så fall hur projektet bidrar till en ökad inflyttning.
Ett av huvudmålen är ökad attraktivitet och det leder till ökad inflyttning. En lönsam besöksnäring ger fler arbetstillfällen och ökad inflyttning inom relativ närtid. Nya material som t.ex. nanocellulosa är en i EUs terminologi en ”emerging technique” (kommande ny teknik). Den har stor potential och kommer på ett avgörande positivt sätt påverka sysselsättningen och inflyttningen när vi lyckats påverka andra aktörer runt om oss att delta i denna
teknikutveckling. Arbetsgrupp 2, Marknadsföring, har som mål att vi ska ha flest bilder med information i landet ute på Google Maps och liknande media. Detta ger nyfikenhet på bygden och om den positiva bilden visar sig stämma
med verkligheten bör detta bidra till inflyttning.

3:4 Beskriv om och i så fall hur projektet medför utveckling av nya
servicelösningar.
Arbetet i arbetsgrupper för ett gemensamt mål ger nya servicelösningar där man ser samarbete som en fördel och inte konkurrens. Genom att rid- och vandringsleder kommer att rustas kommer dessa att fysiskt
knyta ihop företag inom besöksnäringen.
Med Blackåsvallen som en servicepunkt liknande en fjällstation kommer cykelturister från Järvsö att söka sig till Forsabygdens vallvägar och stigar. Genom en medveten satsning på bild, kart och textinformation i elektroniska
media samt att vi förhoppningsvis kan få till bättre internettäckning i Forsabergen så ger det nya servicelösningar. Ska besökare våga sej ut på leder och till fäbodvallar måste internet- och mobiltelefontäckning byggas ut. För att
lyckas krävs nya markandskanaler på nätet och lokalt hos traditionella aktörer som besöksnäringsföretag och den lokala servicehandeln. Detta kommer ge ökade intäkter för bl a lanthandeln genom utökat tjänsteutbud och fler kunder i butiken

Likviditetskalkyl:

Med ett förskott på 250 000 kr så klarar vi likviditeten under hela perioden och klarar även att täcka upp för de 20% som hålls inne tills projektet är slutredovisat.